Mesta av tiden under de veckorna vi har varit här har gått åt till att plugga kinesiska. Men jag har lärt mig mycket så det är ingenting jag ångrar. Vi beställer fortfarande mat genom att peka och säga några få ord på kinesiska, men vi kan åtminstone säga en del saker om oss själva och prata lite om vädret. Speciellt att prata om vädret är värdefullt, precis som hemma så gillar Taiwaneser att prata om allt som har med klimatet att göra. Speciellt hur varmt det är, de är många som frågar oss hur vi klarar värmen.
Jag hade min första hisskonversation häromdagen och då sa jag att Sverige mest var kallt, och att Taiwan var alldeles för vamt. Det tyckte tanten jag pratade med var roligt och skrattade medan hon sa någonting obegripligt på på kinesiska.
När vi inte har pluggat kinesiska så har vi varit på och försökt röra oss lite i området. Det första vi gjorde var att hänga med på en resa som NCTU anordnade fredagen då vi kom hit. Det var meningen att studenterna på sommarkursen skulle göra någonting tillsammans innan studierna börjar.
Resan med de kinesiska studenterna var ganska speciell. Till en början var det verkligen bara vi som inte förstod kinesiska. Hon som höll i resan (Avis är hennes västerländska namn) höll hur mycket information som helst på kinesiska, sedan kom hon fram till oss och sa något i stil med: “Vi är framme vid Jiji-byn, ni kan hyra cyklar och cykla lite om ni vill”. Mycket mer fick vi inte veta.
Bussresan dit var inte speciellt kort heller. Vi skulle in i mitten av Taiwan någonstans och det tog ganska bra med tid att ta sig dit med buss. Först satt vi i bussen i runt två timmar medan vi kollade på Captain America, the Winter Soldier. Den var inte mycket bättre nu än var den var första gången jag såg den.
Vi kom fram till den första byn precis när filmen var slut. Det var där som vi skulle hyra cyklar och cykla runt en stund. Vi hade ingen aning om var vi skulle cykla, men det var roligt ändå. Vi hyrde en fyrhjulad cykel med fyra platser, två i framsätet och två i baksätet. Det fanns tyvärr bara ett styre, men fyra trampor. Det var ganska smidigt när vi skulle ta bilder på saker åtminstone, det blir betydligt enklare att ta bilder från cykeln när man slipper fokusera på att styra samtidigt.
Efter att ha cyklat runt ett tag på eget bevåg utan att ha någon minsta aning om var eller varför vi höll på med detta så hittade vi ett tempel. Mest för att det var någon som stod och skrek någonting i högtalare så att det hördes en bra bit bort.
Det fanns två tempel precis bredvid varandra. Ett som såg ganska nybyggt ut och ett som var helt rasat. Under 1999 var det en stor jordbävning i Taiwan och speciellt mitten av ön var utsatt. Det var som om någon bara tagit bort väggarna på templet, taket låg bara på golvet och såg egentligen ganska oskatt ut.
Precis utanför det raserade templet fanns en marknad där lokalbefolkningen sålde mat och te till de kinesiska turisterna som också var och besökte templet. Vi köpte lite torkad frukt. Speciellt mangon smakade helt sjukt mycket. Vi fick också testa små torkade drakfrukter eller något liknande. Det var i alla fall små bitar som var ganska starka. De sa att det var bra för halsen, eller det var vad vi kunde utröna av gesterna.
När det var en kvart kvar sprang jag och Love iväg till ett litet matställe för att få i oss lite mat innan vi skulle vidare. De andra fegade och gick till 7-eleven. Vi fick en meny helt på kinesiska. De förstod inte ens vad vi försökte säga när vi på knacklig kinesiska försökte fråga efter en engelsk meny. Men vi kände igen tecknet för fläsk och lyckades slå upp att något annat betydde soppa så vi chansade på två av de rätterna. Det visade sig vara nudelsoppa med något som liknade slaktavfall. Det var mest fettslamsor i alla fall. Men själva soppan var jättegod och nudlarna fina, så vi åt och var glada. Det kostade inte mer än en tia heller, så vi klagade ingenting.
Vår nästa hållplats var sol och mån-sjön. Det var vissa av de kinesiska studenterna som skulle hoppa på en turbåt och åka ut på sjön men vi bestämde oss för att stanna på land. Turistcenter-byggnaden var häftig. Det var som en del av berget som stack upp. Det var den häftigaste byggnaden jag sett i Asien hittills, i alla fall av de nybyggda. Annars verkar de gilla att enbart bygga gråbruna höghus.
Vi promenerade runt där och ner till sjön. Där, bredvid en skylt om fiskeförbjudet satt tre generationer taiwaneser och fiskade. Precis när vi gick förbi började det rycka i fiskelinan. Vi blev nog mer exalterade än vad de blev.
Efter att ha sett en väldigt begränsad del av sjön fortsatte vi vidare. Vi var där bara en timme, men jag var inte speciellt intresserad av mer. Det verkade mest vara en stor turistattraktion, med flera hotell längs med kusten och turistbåtar som åkte över sjön. Det var också väldigt många som stod och poserade för att bli fotograferade vid sjön också. Vi gjorde givetvis det samma.
Att man vill fotografera saker är något som de förstår i Asien. Vi pratade annars inte speciellt mycket med våra reskamrater. När Love försökte fråga en tjej om hon hade fått några bra bilder tittade hon helt förskräckt på honom och backade undan — de var inte speciellt villiga att öva sin engelska.
Vårt sista stopp var byn Taomi. Där fanns nämligen en papperskyrka som donerats av japan. Den byggdes av en japansk arkitekt som en tillfällig plats för kristna att hålla gudstjänster efter att en stor jordbävning i japan förstört deras kyrka. Efter jordbävningen i Taiwan 1999 så skänktes den senare vidare till Taomi.
Själva bygget såg inte speciellt imponerande ut. Allting var täckt i någon sorts presenning och det var bara pelare som var gjorda i pappersmassa. Dessutom hölls rundturen och all information på kinesiska.
